Mitt skönlitterära manus har arbetstiteln Jag är inte du. Här kommer lite infromation om det:

​

"Jag är inte du är ett slags fallstudie som utforskar frågan huruvida det går att göra sig fri sin historia. Det är en roman som skildrar uppväxt, samtid och dysfunktionella relationer. Den består av två delar som löper parallellt med varandra och handlar om huvudkaraktären Alice. Den ena delen utspelar sig 1998 och den andra i närbelägen nutid. Fröet till romanen kommer ur egna erfarenheter."

​

Som uppvuxen med en mamma som lider av alkoholberoende och psykisk ohälsa har jag fått erfarenheter som också spelar stor roll i min roman. Jag brinner också för feministiska frågor och ser hur kvinnor genom samhällets struktur formas till ett slags kollektivt medberoende. 

 

Jag är inte du kan placeras i genren utvecklings-, samtids- och relationsroman. Där finns autofiktiva drag, främst i den yngre delen, medan den samtida är ett hopkok av egna och andras erfarenheter [infoga pitchen ovan]. Syftet är att utforska ytans maskerande funktion, hur människan tenderar att ofrivilligt återupprepa trauman så länge hen inte bearbetar eller möter de bakomliggande känslorna. Den behandlar medberoende, beroende, flykt, sexism, populärkultur, skam och förtryck. Jag granskar samtiden som en direkt påföljd av historien, och gör detta genom min huvudkaraktär Alice. Jag önskar lyfta blicken bortom offret och dissekera antipati, självcentrering och passivitet. Kanske handlar Jag är inte du om att vi kompenserar för det vi inte reparerar, detta till priset av oss själva.

 

Jag slutför just nu Jag är inte du och inser att det kan finnas en fortsättning på romanen. Att historien ännu inte sagt sitt.