Genom RSMHs brukarrevisioner kan du som driver en verksamhet som vänder sig till personer som lider av psykiska funktionsnedsättningar göra en revision för att ta reda på brukarnas synpunkter; vad som är bra samt vad som kan förbättras, med utförliga förbättringsförslag, för att kunna erbjuda det bästa för de som brukar verksamheten.

Syftet med en brukarrevision är att identifiera tillgångar, svagheter och utvecklingsmöjligheter i en verksamhet som ger stöd och service till personer som har en psykisk funktionsnedsättning med motivet att kunna förbättra kvaliteten i respektive verksamhet. Personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa och/eller anhöriga har god kunskap om dessa typer av verksamheter, och har därmed ett unikt egenupplevt perspektiv som är en värdefull tillgång i en verksamhets utvecklingsarbete. Brukarinflytande innebär att den som använder en samhällsfunktion, också har inflytande över den. Citatet ”den som har skorna på fötterna vet var de skaver” beskriver begreppet bra. För att nå brukarinflytande behöver olika metoder tas fram och implementeras. En brukarrevision är ett exempel på en sådan metod. 
 

Processen leds från början till slut av brukarrevisorer med egenupplevd psykisk ohälsa och/eller som anhörig. Erfarenhet samt kunskap om liknande verksamheter tillför ytterligare ett perspektiv när det rör att formulera relevanta frågor, ställa berikande följdfrågor samt underlätta ett jämställt möte. Studier har visat att brukare tenderar att ge ett annan typ av svar när det är brukarrevisorer som ställer frågorna jämfört med om t.ex. personal gör samma sak. Man kan i sammanhanget konstatera att maktförhållandet skiljer sig beroende av vem som ställer frågorna. En viktig aspekt av brukarrevisioner är också att den är oberoende av verksamheten vilket ger en högre trovärdighet än undersökningar som utförs av verksamheten själv. Att den som intervjuar också har erfarenhet av psykisk ohälsa kan bidra till att skapa kredibilitet i mötet med brukaren, samt att underlätta samtal kring sådant som kan upplevas känsligt eller svårt att tala om. Kanske kan det även vara hoppingivande att samtala med någon som själv återhämtat sig. 

 

Eftersom brukarna garanteras anonymitet i förhållande till både kommun och hälso- och sjukvård kan det upplevas lättare att framföra kritik utan rädsla för att drabbas av repressalier. Svaren blir mer rättvisande och förbättringsområdena fångas upp, samtidigt som personal kan stärkas av den positiva feedback som lyfts fram. 

Sammanfattningsvis är en brukarstyrd brukarrevision en undersökning där personer med egen erfarenhet av psykisk ohälsa, och/eller anhöriga till dessa, formulerar frågor, genomför intervjuer, analyserar resultat, sammanställer rapport och återkopplar till verksamheten i fråga. 

Läs mer: www.rsmhutbildning.se/gor-en-brukarrevision/

Eller kontakta mig för mer information!

© 2020 by Ida Högström.