PRESS

PRESSKONTAKT

Intervju och media

 

För pressförfrågan fyll gärna i kontaktfältet till höger eller maila mig direkt på:

ida.hogstrom@medberoendepodden.se

Jag deltar gärna i intervjuer och samtal som rör medberoende/anhörigfrågor, beroende/missbruk, psykisk ohälsa och mina egna erfarenheter. Hör av dig om det låter intressant!

Finns även tillgänglig för texter: skönlitterärt, intervju, essä, krönika och i artikelform.

Pressbilder finns här.

PRESSUTDRAG

Ida medverkar i "Fråga doktorn hälsa" i SVT på temat beroende

Jag medverkar tillsammans med prästen Olle Carlsson och beroendeläkaren Lotfi Khemiri i SVT:s "Fråga doktorn hälsa". Temat är beroende men vi talar också medberoende. Programmet sändes 16/2 mellan kl 20:00-21:00. Efter programmet svarade vi på tittarmnas frågor i chatten.


Se hela programmet i SVT Play: https://www.svtplay.se/video/30169100/fraga-doktorn-halsa/fraga-doktorn-halsa-sasong-1-avsnitt-6?start=auto


Läs chatten efter programmet: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/chatta-om-beroende-och-medberoende

Medverkan i Hedman & Hedén – en beroendepodd

Ida pratar medberoende i två avsnitt av Magnus Hedmans och Nemo Hedéns nya beroendepodd. 


Avsnitt 6 – Medberoende

Ida och Sanna Lundell gästar och pratar om medberoende


https://open.spotify.com/episode/5nHqTYVK1jYVgbN5kpp81V?si=41uOObq1QnuPtuBYCVar0w


Avsnitt 8 –  Frågespecial

Ida och Robert Bohman svarar på lyssnarnas frågor om beroende och medberoende/anhörigskap


https://open.spotify.com/episode/482nYJVxI196zK6a4pBltw?si=B8DWHvugSI-QnJxSn4D9OA

Nyhetsmorgon i TV4

Jag pratar om medberoende tillsammans med psykologen Anna Bennich i Nyhetsmorgon, TV4.

https://www.tv4.se/nyhetsmorgon/klipp/att-vara-medberoende-lever-du-med-någon-som-har-det-svårt-har-du-också-det-svårt-13283921

Videoklippet

Intervju om medberoende i Expressen

Jag, Madeleine Swartz och Sveriges främsta beroendeforskare, Fred Nyberg, svarar på frågor om medberoende i Expressen.

"Man överhjälper och överanpassar sig till den grad att det skadar båda inblandade, säger Ida Högström, som driver Medberoendepodden och föreläser om medberoende.

– En balanserad person kan hjälpa, finnas där och visa medkänsla, utan att tappa sig

själv i det. De som är medberoende har många gånger lärt sig att överanpassa sig redan som barn. Så jag skulle inte säga att man utvecklar ett medberoende när man till exempel träffar en alkoholist, utan man bär det med sig och känner sig hemma i där."

Länk: https://www.expressen.se/premium/halsa/experterna-sa-vet-du-om-du-ar-medberoende-i-en-relation/

Läs i Pdf-format

Medverkar i Alkispodden!

Fick äran att vara med i Alkispodden och tala om mina erfarenheter och medberoende. 

Podden finns där roddar finns, t.ex. HÄR

https://soundcloud.com/alkispodden/episod-30-samtal-med-ida

TT sommaren 2017

Intervju ur TT sommaren 2017

MISSBRUK. Utåt anade ingen att Ida Högströms mamma var alkoholist. Hon gjorde allt för att dölja hemligheten.

– Först i vuxen ålder förstod jag att jag varit medberoende hela livet, säger Ida Högström.

 

Tecken på medberoende

• Du är upprörd över hur mycket någon annan dricker.

• Du ljuger för att dölja att någon dricker.

• Du försöker
i smyg räkna ut hur mycket personen har druckit.

•Duärräddatt upprördhet kan utlösa en missbrukspe- riod.

• Vardagsruti- nerna blir ofta försenade på grund av den som dricker.

Källa: Fören- ingen Al-Anon

 

Det var som en tyst överenskommelse. Ingen fick yppa ett ord om familjehemligheten.

När Idas mamma öppnade ölen hostade hon alltid till för att dölja det pysande klickljudet. Hon göm- de ofta ölen i en kopp och när hon var för bakfull för att gå till jobbet skyllde hon på att dottern var sjuk.

– Barn förstår så mycket mer än vuxna tror. Även om jag inte insåg att mamma var alkoholist så förstod jag att det var något konstigt, en hemlighet som jag inte fick berätta om. Jag trodde jag var ensam i världen om att leva så. Jag har inga syskon och ingen kontakt med pappa. Därför blev det bara jag som fick bära hemligheten.

Ida blev en mästare på att ljuga och lögnerna tråcklade ihop sig till ett ohållbart nystan. Hon täckte upp, skyddade och gjorde allt för att ingen skulle få veta.

Smet iväg

I skolan såg hon till att bli omtyckt, framför allt av vuxna och det var viktigt att framstå som duktig. Hon var artig, bra i skolan, snäll och hjälpsam. Ingen fick ana vad som skedde hemma i lägenheten. Men varje dag när hon satte nyck- eln i låset hade hon ont i magen. Skulle mamma redan vara full? Eller skulle det vara en bra dag, då mamma var glad och lagade mat?

– Barn till alkoholister blir experter på att känna av stämningar, på att anpassa sig som kameleonter efter omgivningen. Jag hörde direkt när jag kom innanför dörren om mamma var full, jag hörde det på andetagen och på rösten. Då hände det att jag bara smög förbi och slank in på mitt rum i stället.

Ida började spendera allt mer tid hos kompisar, allt mindre tid hemma.

– Hos min bästis var allt helt annorlunda. Hennes mamma bakade bullar, städade och lagade mat. För mig blev det tryggheten och räddningen. Jag blev överlycklig om de frågade om jag ville stanna på middag.

 

Isolerar sig

Ida var skicklig. Ingen vuxen anade något, i alla fall var det ingen som frågade. Hennes mamma arbetade, gick på kvartsamtal och var utåt sett som vilken mamma som helst. Det var bara inom hemmets fyra väggar hon förändrades.

– Kvinnliga alkoholister döljer ofta sitt drickande hemma och iso- lerar sig på grund av skam. Men det går ut över barnen eftersom ingen ser vad som faktiskt sker.

 

I efterhand har Ida insett att hennes mamma är bipolär. I de maniska perioderna kunde hon vara barnslig och rolig, men snart byttes det busiga mot cynism, sarkasm och ironi. Till slut blev hon hånfull och elak och i samband med det drack hon allt mer.

– Jag kände mycket avsky för henne när hon var elak. Men sedan trillade hon över i depression, blev liten, fick en annan sorts röst och då fick jag dåligt samvete och tog hand om henne. Det var som en evighetsloop, det tog aldrig slut.

 

Ida flyttade hemifrån som sextonåring för att börja på gymnasiet i Uppsala. Äntligen fick hon lite andrum, en egen fristad. Men hon höll fortfarande tyst om fa- miljehemligheten. Ingen fick veta hur det hade varit och hur hon egentligen mådde. I stället tog hon rollen som den starka, dukti- ga, roliga tjejen som alltid ställde

upp och löste andras problem.
– Att berätta skulle förändra bilden av mig, jag skulle uppfattas som svag, som ett offer och det var det sista jag ville vara. Alla relationer jag hade var destruktiva, oavsett om det var partners, vänner eller arbetsrelationer. Men det var ju en roll jag var trygg i, att hjälpa andra, att lösa deras problem och att hålla deras hemligheter. Det hade jag ju gjort med mamma hela livet.

 

I terapi

Det tysta spelet fortsatte och trots att Ida blev vuxen nämnde varken hon eller hennes mamma drickandet med ett enda ord. I 25 år hade hon skyddat sin mamma och bevarat hemligheten, men efter ett gräl tog Idas energi plötsligt slut.

– Jag sa till henne att jag inte orkade vara mamma åt min egen mamma längre. Sedan dess har vi inte hörts.

Det var sju år sedan och genom släktingar vet Ida att mamman i dag mår bättre.

Ida började gå i terapi och terapeuten blev den första människa hon berättade för.

– Äntligen vågade jag känna sorg över vad som hänt och vågade vara svag. Insikten om hur tufft jag hade haft det gjorde att jag började ursäkta ett dåligt beteende genom att skylla på min uppväxt. Jag satte på mig offerkoftan, den var bekväm. Men den gjorde mig inte lycklig.

 

En bekant nämnde ordet medberoende för Ida.

– Jag blev provocerad. Det var ju alla andra i min omgivning som hade problem, jag var den enda friska. Men jag följde med på ett 12-stegsmöte för medberoende, bara för att bevisa att hon hade fel. Där insåg jag hur sjuk jag var i mitt medberoende och i 12-stegsgemenskapen erbjöd man mig något annat än att intellektuellt förstå min situation. Där tittade jag på min del, började ta ansvar för mitt eget mående, fick verktyg och en gemenskap som påminde mig om att jag inte är ensam.

Ingen kontakt

I dag är Ida sambo med en trygg kille som vet allt om den mörka hemligheten. Hon skäms inte längre och önskar att fler skulle våga prata om vilka problem alkohol och andra missbruk skapar för anhöriga.

– Det hade hjälpt mig oerhört mycket. Vi ser sällan andra medberoende än den klassiska alkoholisthustrun, men det finns så många fler, som mammor till heroinmiss- brukare eller söner till spelmiss- brukare.

 

Ida har fortfarande ingen kontakt med sin mamma.

– I dag känner jag inget agg mot henne och hur konstigt det än kan låta är jag övertygad om att hon gjorde sitt allra bästa. Det kan inte ha varit lätt att vara ensamstående och bipolär. Jag vet att vi kommer att ha en relation igen, jag vet bara inte när och hur.

KARIN HEROU

Närvaropodden

http://renander.nu/020-medberoende/

Ida talar om medberoende i Närvaropodden.

Almedalen 2018

Ida talar om medberoende och hur man bäst kanske hjälpa dessa, i Almedalen 2018. Anhöriga, medberoende och drogers inflytande vid sexuella övergrepp - anordnat av Uppsala universitet.

http://media.medfarm.uu.se/play/video/7899/

eller via Youtube:

https://www.youtube.com/watch?v=B8D2sphYTVA

Om Medberoende i P4 Dalarna (börjar 1:07 in i avsnittet)

Borås Tidning inför föreläsning i Kinna

Om begreppet medberoende i tidningen ACCENT

http://www.accentmagasin.se/politik/medberoende-ett-omdiskuterat-ordval/

Medberoende: ett omdiskuterat ordval

Medberoende är ett ord som väcker reaktioner. Anders Hammarberg som intervjuades i gårdagens artikel är en av kritikerna. Här ger ytterligare fem personer sin syn på ordet.

2018-05-17 | 06:53AV: Anna Fredriksson, Ulrica Ambjörn, Jens Wingren

Ida Högström, Grundare av Medberoendepodden.

– Första gången jag hörde begreppet medberoende antog jag att det innebar att en närstående till exempel drack tillsammans med sin alkoholist, men jag trodde också att alkoholberoende var ett val, och inte den sjukdom som det faktiskt är. Alltså handlade detta mindre om ordet och desto mer om min bristande kunskap. Detta var ett av skälen till att jag startade Medberoendepodden.

– Medberoende kommer från engelskans codependency. Begreppet har funnits i Sverige sedan 1980-talet och har etablerats i samhället. Idag finns en social överenskommelse om ordets innebörd och syfte. Kanske skulle jag vilja bryta ner begreppet och beskriva det som att vara ”beroende av att vara med”. För det ligger närmare vad jag anser att medberoende handlar om – en medberoende person är inte sin egen person, utan står hela tiden i relation till någon annan eller något annat.

 

Begreppet medberoende uppfattar jag som passivt, man är en integrerad del av sjukdomen.

Thomas Barrögård Fahlquist, vd för IOGT-NTO:s behandlingshem Dagöholm.

– Medberoende är ett tveksamt begrepp som kan tolkas som att även den anhörige, kamraten, arbetsgruppen lider av en sjukdom.

– Jag föredrar ordet möjlig­görare. Då poängterar man att en person gör det möjligt för den som har ett substansbrukssyndrom att bibehålla sin sjukdom. Då blir det lättare att se sin egen roll i att bidra till ett tillfrisknande. Medberoende uppfattar jag som passivt, man är en integrerad del av sjukdomen. Möjliggörare är mer aktivt, du kan välja att försvåra för ett vidare sjukdomstillstånd

Niklas Eklund, ordförande för Brukarföreningen i Stockholm.

– Det är jättesvårt att ersätta, men medberoende är inget bra ord. Det säger bara att du gått kurs där de sagt att du möjliggör för någon att fortsätta sitt abnormala beteende. Medberoende kan vara en plit på en kåk, någon på behandlingshem, en fru eller pappa. Socialsekreterare är de mest medberoende vi har.

Marie Hillner, distrikts­konsulent IOGT-NTO Dalarna som driver anhörigstöd.

– Medberoende är ett svävande begrepp. Man kan vara anhörig och känna medkänsla och vara hjälpsam, utan att se sig som medberoende. Jag tror att alla i någon fas och situation i livet kan känna igen sig i något av det som brukar beskrivas som medberoende, att den som är beroende styr ens liv.

– Vilka ord jag använder handlar om vem jag pratarmed och i vilket sammanhang. Jag vet vad medberoende ärför mig, men andra kan tänka helt andra saker. Jag tycker att man ska prata om anhörig­problematik istället.

 

Joar Guterstam, specialist i psykiatri på Beroendecentrum Stockholm /Karolinska Institutet.

– Medberoende är ett uttryck jag ogillar, eftersom det är väldigt vagt, saknar vetenskapligt stöd, och mer eller mindre sjukförklarar engagerade anhöriga.

Intervjuad i tidningen ACCENTS podcast

http://www.accentmagasin.se/podcast/avsnitt-20-medberoendet/

Ida Högström. Foto: Jens Wingren.

Avsnitt 20 – Medberoendet

2018-02-15 | 14:57AV: Jens Wingren

Vi träffar Ida Högström från Medberoendepodden och Anders Hammarberg från Riddargatan 1. Båda engagerade i anhörigas välbefinnande när någon återhämtar sig från ett beroende, men med två olika synvinklar på frågan.

Lyssna på Medberoendepodden här eller där du vanligen lyssnar på podcasts.

© 2020 by Ida Högström.